Funerals, I had decided, are for the living.
Så, från idag är det elva månader kvar till julafton, så det är bara för alla jul sugna att börja räkna ner (hur awesome vore det inte med en års choklad kalender, som så fort julen tar slut börjar om igen?). Själv är jag inte sådär jätte pigg på jul, men det är alltid skoj med lite perspektiv.
Läste ut "The fault in our stars" i morse, en bok av the Master, John Green, som bara råkar vara över alla mina förväntningar och super bra. Men inga spoilers!! Jag får vänta med att bomba sönder sida efter sida med ord som försöker beskriva denna underbara bok (och faktiskt, det kommer alltid finnas någon som inte har läst boken, så jag rekomenderar, istället för att berätta om den, att man lånar den på närmsta bibliotek, och får uppleva boken själv). Jag skulle ge den en miljon om någon frågar hur bra den var från ett till tio, och någonting säger mig att alla John Green's böker kommer vara så (har läst tre, alla på orginal språk).
Men, har bemästrat koregrafin nu, är bara kläder (och övnig), min mask (och övning) plus lite detaljer (Och ändlös ÖVNING) kvar att fixa, sedan kan jag spela in^^ Och på det här stadiet är mitt mål att lära mig dansen och fullfölja uppdraget, oavsätt om jag vinner något eller inte. Just nu käns det bara bra att få dansa och memorera koregrafier igen. Är så tröt på allting övrigt, så det känns bra med något kul^^
Hoppas jag somnar ikväll. Kram!!
Kohane yuki. Aishiteru... the feelings won't go away....

Tjo! Det snöar. Jag vet inte riktigt om jag ska tycka bra eller inte om det, så jag bestämmer mig för "kallt" och "vackert" får vara för tillfället (alla som känner mig: jag kommer snart börja klaga, så se upp!).
Hade bestämt att jag skulle dansa hela dagen nere i våran festlokal, så att jag kunde dansa med musik, men det finns inget internet där nere, så efter en timmes icke givande försök gav jag upp, gick upp till lägenheten, gjorde lunch och satte mig ner och tittade klart på serien "yamato nadeshiko shichi henge" (aka, "Wallflower" eller "perfect girl evelution"). Jag har läst mangan, och vet att det här är en lite anorlunda story, men jag har inprincip börjat gråta vid varje episod avslut. Och vid sista, var jag tvungen att spola tillbaka (replay replay replay) tusen gånger för att jag inte kunde se texten (eller skärmen, för den delen.) Kom slutligen genom hela, men vill bara ha meeeeeeer som den bortskämda stadsbo jag är. Den var riktigt bra. Och jag är i grund en person som inte gillar serier, men skilnaden på asiatiska draman och amerikanska serier, är ENORM. Kanske delvis för att i asiatiska draman försöker man inte få sin publik att skratta efter varje replik, man har en story, man har moraler, man har INTE pålagda skratt och försöker inte trycka ner någon. Alltså ingen rosting, inget förnedrande och ingen dålig humor. Så, alltså, ingen i vår klass (utom typ Moa, Agi och... Moa?) skulle tycka om det (om ni inte har märkt det; jag är inget stort fan av amerikanska serier eller vissa kulturer där...^^;). Nej, måste kolla lite dans och tjuv äta riskakor (som jeg egentligen ska ha i skolan hela veckan...). Hörs! Kram!!
Ps. Jag kombinerade japanska ored för "fjädrar" eller "små fjädrar" med ordet för snö. Vet inte om det är gramatiskt rätt, men jag hoppas....^^
If I've lost my muchness, then I just have to find it again. No matter what .

Så, mitt i allt som händer behöver man ibland koppla bort omvärlden, så det tänker jag göra nu...genom att skriva om omvärlden (smart (?) som man är).
Har försökt efter bästa förmåga att dansa i helgen, men blir bara mer och mer frustrerad över att jag är så långsam. Och över min skada som gör sig påmind genom att sticka osynliga knivar med glödgat blad längst med min hud och ytre lagret av muskler. Det gör ont, och är inte specielt snällt av benet. Men det är förstås kul att dansa, och att kolla på alla i SHINee när man pausar på ställen man i vanliga fall aldrig pausar på. Jag har skrattat groteskt (och då menar jag så groteskt som bara en galen-trött-stressad-forever alone-prestationsångest förföljd-deprimerad-padda i form av mig kan skratta) åt konstiga miner, obekväma stälningar, kroppsdelar som värkar vara på helt fel plats, och ben och armar som spretar olika från medlem till medlem (det är inte så att jag förväntar mig att dem ska dansa som robotar, men jag kan bara inte hålla mig när dem ser så roliga ut OBS! Jag ser knappast bättre ut, när jag faktiskt rör på mig, och inte blir pausad mitt i en rörelse...). Desutom bet jag mig i armen (av mistag) när jag insåg att jag inte kan konsentrera mig på dansen i rapen när jag i humoristisk/frustration satte mig ner och slängde huvudet till höger. Smidig som en val i en luftballong... med vassa tänder...
Desutom är det inte bara jag som har råkat ut för skador och olyckor i min familj. Mamma har ju amputerat en tå och en bit av leden vid stortån, och jag har ju fått problem med min vad igen. Och farmor ligger fortfarande på intensiven. Men nu har min lilla syster fått nageltrång på stället hon opererade bort det föra gången, och pappa skar sig på ett glas i går när han diskade så att han behövde sy. Så nu väntar vi bara på att min storebror ska råka ut för något (han är för tillfället försvunnen, så det kanske han redan har fixat... peppar peppar...). Snacka om kaos...^^;
Men, jag har åtmistånde kommit igång, och jag kan inte säga sen att jag inte försöker, för nu tusan! Jag har bestämt mig för att jag ska dansa och hinna klart innan nästa söndag (hälst innan torsdag, får se) med all koregrafi, och för att bli bättre i benet. Så nu bär det av!!
Men ska sova nu (ska bara titta om några Hello baby avsnitt...) så att jag kan komma upp ordentligt till skolan. Kram!!!
Hwaiting!!

Så, jag fick ett underbart mejl från Mo-chi för några dagar sedan, innehållande länken till sweshinee på youtube, och det visar sig , att dem har en dans tävling, där man ska lära sig dansen till (en eller flera) Juliette, Love like oxygen eller Lucifer, filma och skicka till dem. Dem kommer at utse tre vinnare, tre tvåor och tre treor (tre för varje låt) och ge ut shinee relaterade priser o.O Så det var ju ganska givet att jag skulle börja hoppa omkring och (nästan) roppa högt "Yippie!!!! Jag måste börja dansa!!!! NU!!!!" Men, videon ska vara filmad och inskickad senast det 10/2, vilket gör det hela lite krisigare. Anledning 1) jag har nerv problem efter skadan i vaden d.v.s jag har väldigt (VÄLDIGT) ont 2) jag måste från scratch lära mig en av deras danser, vilket blir svårt för att jag inte har tiden eller salar för det 3) jag vill lära mig alla tre (större chans att få priser, och jag vill lära mig alla, så...) men på mindre än en månad med skola och andra aktiviteter, måste jag nöja mig med en... (snacka om lyxproblem^^;) 4) jag måste få tag på en filmkamera... Jag hoppas ju att allting går bra ändå, och även om jag hinner, så är det ju inte alls säkert att jag kommer vinna. Men man hoppas ju^^ Har redan lärt mig lite av Juliette, och eftersom att skolan nu har börjat, ser jag till att jag lär mig MINST en åtta varje dag. Men med benet och i brist på spegel, ser det nog fortfarande lite styltigt ut, eftersom att jag inte kan ta ut rörelserna ordentligt (frustrerad...) och inte riktigt ser vilka detaljer jag kan fixa för mig (för även om det är SHINee's koregrafi, så måste jag göra den så att jag kan se någorlunda bra ut när jag gör den.). Så det är bara att kämpa på och leta efetr en danssal (och hoppas på att benet fixar sig^^).
Ska snart och bowla med skolan (=sitta på en bänk och heja på. Kan inte spela p.g.a benet...), men vi hörs!! Kram!!
Den 10/1... R.I.P Alaska
Ps. Nerdfighter stuff
Now we're back to the beginning

Sammanfattningar. Överallt. I tidningar, på TV och på radio. Alla sattsar, tänker tillbaka, och sedan vid tolvslaget och skålandet och drickandet av champanj, glöms allt som varit bort och man börjar om igen. Och, tja, varför inte? Men jag tänker i alla fall komma ihåg, även om jag INTE tänker ta en sammanfattning av mitt år här. Och inte har jag några nyårslöften häller. Det jag lovat att jag ska göra, tänker jag genomföra, oavsätt om jag lovade på nyårsafton eller ej. (Jag tänker dock ta på min blåa och min rosa strumpa. Man ska inte utmana ödet).
Men igår och idag har ägnats åt att spela pokémon på mitt och brorsans gammla game boy color, och åt att baka mochi, fylda med glass. Hade panik då, har fortfarande panik, och jag tvivlar starkt på att vi kommer kunna äta dem. Men mamma vill att jag ska bjuda våra gäster, vilket jag sa nej till. En kommer från asien, och jobbar på resturang. Inte en chans att jag serverar mina smått missformade deg klumpar till honom, även om jag vet att han skulle äta och ge beröm, oavsätt vad han tyckte om dem. Men vi får se om jag vågar prova en själv...
Har underbaraste halsbandet (gjort och givet av Moa, den sötnosen) på mig tillsamans med min nya tokyo tröja och mina benvärmare, och känner mig rätt nöjd med livet. Ska nog fortsätta spela pokémon nu, men vi hörs! Gott nytt år och all lycka!! Kram!!
Ps: Okej, en liten sammanfattning: Skada, kollo, gotland, kompisar, japan och syd korea, spel och SHINee!! Tror att det innefattar det mesta. Gott nytt år!!^^
each minute, each second

Så, det (höll precis på att skriva "thet" istället för "det"... jag skriver för mycket på engelska/japanska/koreanska...) är två timmar och trettio minuter kvar till julafton, och min julstämning ligger fortfarande på noll. Inte för att jag försökt att höja den heller. För mig blir jul mindre och mindre intresant (i takt med att jag blir mer och mer asien influerad...) och det enda jag möjligtvis ser fram emot är att få mina böcker som jag önskat mig (jag vet att jag ska få dem, jag bestälde dem själv). Jul är bara ett stress ämne för mig, p.g.a att min mamma är den lite mer (läs som "väldigt") närvösa typen, och som tror att allt som släkten ska göra/äta/tycka hänger på henne. Och så är jag ju inte kristen, så jag firar inte riktigt jul, utan nyår (både i december och februari). Fick alldeles nyss ett sms från min store bror, som värkar vara 100% mer uppspelt över i morgon. Fast han är nog mest glad för att han har fått julklapps rimma och tänka ut vad man skulle vilja ha i present. Men jag har tydligen tappat allt som har med julkänsla att göra. Den var på en låg nivå föra året, men just nu känner jag ingenting. Är mer spänd över att jag ska baka mochi för att äte traditionelt på nyår... Och det här är väll inget "problem", men min mamma kommer fråga mig minst tusen gånger ifall jag tycker det är tråkigt eller liknadne, och det kommer sluta i att hon är väldigt arg. Men ser farm emot att träffa bror i morgon, och få läsa hans rim (han är otroligt bra på det!).
Juste, lät min lilla syster locka hella mitt hår idag. Jag ser ut som en pudel, eller en rödhårig tant. Ska sova på det nu, så får jag se hur det ser ut i morgon ^^
Men till alla där ute som har mer vet än jag och tycker denna högtid som ändå bara inträffar var trehundrasextiofemte dag är rolig/mysig/spänande, god jul!^^ Kram!
I never said I'd leave the city, I never said I'd leave this town
Är hemma och mår fruktansvärt dåligt, jag har en förkylning+öron-inte-riltigt-men-nästan inflamation+gigantisk huvudvärk. Och inte kunde det vänta med att bryta ut tills idag så att jag kunde avsluta terminen och showen bara lite sjuk. Utan jag tillbringade hela sista finalen med att sitta inne hos sjuksyster och dricka brusalvedon. Var otroligt grinig och trött och hann inte ens säga hejdå och gott nytt år till alla ¨T.T Hoppas dock på att bli frisk snart så att jag kan jag kan träffa dem och ha roligt!! ^0^
Mamma har några gamla elever på midag just nu, och jag håller mig (som vanligt) inne på mitt rum. I vanliga fall brukar jag ändå komma ut för att hämta mat och liknande, men mamma säger att om jag vill något så kan jag messa henne, så kommer hon med det jag behöver. Snacka om bortskämt (OBS! detta skulle aldrig hända om det inte vore för att jag är så sjuk). Ska vila nu, så att jag snabbt kan bli bra igen^0^ Kramis!!
Our feet are walking rhythmically and crumpling the snow

Japp. Jag är förkyld, igen. Och desutom kunde jag ju inte hålla mg borta från "the snow subject", så idag har det snöat. Och åtminstånde här (är på landet) ligger det lite snö kvar. När vi skulle åka vid lunch, var det mörkt, kallt, slaskigt och halt utav bara den. Det är sjukt läskigt att gå när minsta lilla halkning eller glidning med benet kan leda till att ens muskel går av. Så om ni såg en person med stor, aldeles för tung ryggsäck, öronmuffar och röt hår gå omkring som en väldigt gamal tant, var det förmodligen jag.
Har skrivit brev framför kaminen, ätit choklad och druckit typ sjutton koppar te (är te beroende för tillfället). Riktigt mysigt, om man bortser från alla hostningar och den rinnande näsan (jag måste klasas som ett miljöhot vid det här laget, så mycket papper som jag använt). Ska försöka sova nu (sittandes för att inte riskera att kvävas). Kram!
It's been a lot of freezing these days

Upplysande fakta om ljusbruden från Syrakusa; Lucia

If that never happens, it gets boring, doesn’t it?

Kombanwa!! Har precis kommit hem från en suuuuper helg med min gudmor. Vi träffades typ halv tolv vid t-centralen, jag skrämde ihjäl henne med mitt nya hår (hon såg först inte att det var jag. Jag var tvungen att vifta båda händerna ur led fär att hon skulle reagera.) och sedan stälde vi oss i den inte allt för långa kön, till japan loppisen på lava. Efter trettio minuter var det öppnings dags, kön hade blivit minst fyra gånger så lång, jag kände mig oerhört malplaserad för att jag inte hade loli eller cosplayade, och en av dem som höll i projektet sprang omkring och räknade ner. Vid "3-2-1- kör!!" vällde dem första nittio personerna in och tillät mig och min gudmor att komma in i värmen. Jag han gissa hur många sugrör en tjej höll i sina händer (fick titta på demm i två sekunder, sedan gav jag dem ett förvirat svar och mitt namn) och tävlade på så sätt om två grattis vip biljetter till meuwcon, innan fyra pers lämnade lokalen, och vi blev insläpta. Det var trångt, dem spelade karamell dansen, mario teamet, pon pon pon och nyan cat om och om igen, det var en ända stor röra av sweet loli prylar och kigurumis, och jag var alldelse överlycklig. Det var det absolut bästa jag gjort på länge! Jag köpte katt strumpor, ett mobilsmycke, lite klisstermärken och en samlar pryl från "One piece". Sedan gick vi och åt en varm macka och en muffins (brownecheescake. Den godaste muffins jag någonsin ätit), såg på bio och gick en promenad. Och när klockan började närma sig 18:15, slog vi oss ner på en kinesisk resturang, och åt sjukt god mat. Det var friterade tofuräkor!!!! Tofuräkor! Det ända jag saknat när jag nu är vegitarian, är friterade räkor och sushi, och så får jag friterade tofuräkor, som smakar som riktiga räkor!! Det var ganska förvirrande, kan jag säga. Och sedan, när jag var alldeles för mätt, bestälde vi en friterad glass att dela på. Jag har aldrig ätit det förut, men det var sjukt gott det med. Så tja, det har väll varit en helt okej helg^^ Är dock lite hjärndöd just nu, men det kommer väll att gå över (hoppas jag)! Kramis!
Ps: Vet att jag skulle sluta skriva om vad jag gör varje dag, det är sjukt tråkigt att läsa om, jag vet. Men att ha teman (har faktiskt kommit på flera stycken) kräver att jag har fler läsare att bolla ideér och frågor med. men jag ska försöka hitta på något. SNART! Kram.
wher did it go wrong?

I’ll hide my tired expression just for you

Why are you depressed again? Honestly, it’s a bit tiring.

Kombanwa! Är tröt och stressad, och har haft en huvudvärk hela dagen som inte direkt hjälpt till. Mår lite konstigt, och med alla mina sjukdomar och skador är jag lite oroad över att inte riktigt känna igen vad det är för något. Oturligt nog har det förmodligen drabbat mina älskade kompisar, då jag har lite svårt för sociala samanhang när jag inte riktigt vet vart jag har mig själv. Har försökt göra en kraftansträgning idag och muntra upp mig själv genom att rita något, men det misslyckades totalt. Allt blev bara konstigt, vilket inte riktigt hjälpte heller. Måste få upp farten i morgon, sista dagen att plugga livet ur sig innan skoldagar och aktiviteter sätter igång igen. Är sedan upptagen i tre helger framöver, så det gäller att få så mycket jag kan gjort i morgon. Åh, jag bara gnäller! Fy på mig! Nä, jag skulle kunna ha det mycket värre, och ska så snabbt jag kan komma tillbaka som en betydligt gladare person!^^ Det lovar jag!! Nä, god natt nu alla små älsklingar! Kram!
One is ninety-nine less then a thousand

Sitter just nu och plugg-strekar, äter yoghurt med banan (fast att jag inte gillar banan) och har precis tagit reda på att mitt hår torkar nästan helt om jag hoppar upp och ner tre gånger. Jag tror att jag är alvarligt skadad av att ha för många saker jag MÅSTE göra varje dag, som plugga, träna, diska, städa m.m, och jag känner mig relativt mycket som en geléhög som inte orkar göra annat än att låååååååångsamt släpa sig längst marken till och från olika aktiviteter, som skola, sjukgymnastik, kör och japanska. Hade förövrig japanska idag. Det var super kul, och vi lärde oss mer om klockan, fler hiragana tecken, och att sûpâ (utalas "supa") betyder "supermarket"och att "kara", som också är en koreansk tjejgrupp, betyder från. Jag kommer förevigt att komma ihåg när Mo-chi skulle säga "jû-ji han kara roku-ji made desu" (från kl. halv elva till kl. sex), och hakade upp sig för att hon var tröt (precis som jag) och började säga "jû-ji...jû.ji..." och jag börjar göra vår sitt-verision av Kara's "Mr.". Vi skrattade ofantligt mycket (och vi kommer aldrig mer att glömma att det heter "kara"). Fast bäst(?) idag var nog att Linus, en av våra super roliga och konstiga lärare, som jag aldrig någonsin har pratat med, började "mobba" mig. Det började i matsalen när jag tog vatten, och han stod bakom, och plötsligt sa "flytta på dig unge, nu ska jag ta!". Jag hoppade till, och gick omtöknad tillbaka till mitt bord, medveten om att han bara skämtade. Sedan fortsatte han hela dagen, och det var både roligt och aldeles hämskt. Jag förstår och tycker till 75% att det var roligt, men restrerande 25% har folkfobi, och tål inte riktigt att man skämtar om sådant. Så jag skrattade OCH grät, och jag grät inte för att skrattade, utan för att jag helt enkelt reagerar så när jag känner mig trängd. Sedan, när jag skulle in till min mentors lektion, och gick fram och sa på skoj "hjälp mig Petra" (för att jag viste att Agi hade berättat) och hon svarade "Mobbar Linus dig?" svarade jag med låtsas ynklig röst "Jaa", började hon skratta och sa "thats so funny!!!!". Jag, Agi och min höggravida mentor skrattade så att tårarna sprutade, och den här gången 100% för att vi skrattade så mycket.
Jag har skrattat mycket idag, för en gång skull, och det käns väldigt skönt. Största garvet var nog ändå på MAX, i en så bisarr situation att jag inte orkar skriva ner det just nu. Ska fika lite nu, mamma har klarat sin tenta, så det blir lite glassmys. Kram!!
when hard times appear...

Ester's tipps. Underbar sida
I am writing the story that will never end in my heart

It's 11:11, make a wish and make a wish and say

Whoopidoo!!
